13/6.. begravning
Robin begravdes igår. Det var värkligen jättefint och hans keps låg ovanpå kistan.
Jag träffade människor jag inte har sett på år o dagar, däriibland Dag (biologiskapappa). Det var värkligen jätteolustigt när han kramade mig så jag nästan inte kunde andas. Inte kände jag igen han heller. Inte på ett enda litet vis! Uch, ja vill kunna göra det men ja fann inga likheter i den Dag jag hade känt en gång i tiden. Han har förändrats jätte mycket, Blivit tjockare än hans pappa tillomed.
Det något glada i tillvaron var att jag fick träffa mina farstrar och farbror. Plus min kusin Cristoffer och Robins morbror och hans döttrar plus massa mer. VI måste hålla kontakten bättre sa vi allihopa till varrandra. Ja det är ju något man säger för att man vill att det ska vara så, sen är det få som tar tag i sig själva o gör något åt det...
Kram/Stina
